ÄLskade saknade Halastjarna frá Litlu-Brekku

Hittade lite bilder på mammas dator.













E man götteborrgare ellerrr?

Vi satt i sandlådan med diverse leksaker. Axel fick tag på en bil som han försökte lägga på sitt huvud o sa:

-Mamma på hövvet!!
Göteborgare säger jag bara..

Idag på hemväg från Helen o Isac kosrade vi avenyn, solen sken och det kändes att våren är på ingång! Jag älskar Göteborg!! 

En bild





Fredan !

Varför lär man sig aldrig? Aldrig ställa frågor till en trotsig tvååring när man har det minsta minsta bråttom. Till sist kom vi iallfall iväg till både bilen (för att lägga på mer pengar) och sedan dagis. När jag skaffade bil tog jag för givet att garageplats finns! Ja det gör det! Nej det gjorde det inte! Hysteriskt dyrt att betala... försöker att förtränga det, vill inte tänka på det. Det är som att böna o be om en magkatarr.

Lilleman sprang in på dagis. Alla andra föräldrar jag möter säger att "Åh Axel han är ju alltid så glad när vi är här för att hämta våra barn! Vad underbart! "  Då tänker Nina "Då skulle ni se hur glad han är när jag försöker klä på overallen..." Men det är ju jättekul att höra att han är glad och trygg! Idag fick han och två kompisar måla med penselfärger på ett jättestort papper de lagt ut på ett helt bord. Axel älskar att måla. Han älskar även att måla på annat än papper..

I julas fick Axel Playdoh (modellera) av sin gammelmormor. Jag önskar hon fick se vilken gläjde han har av det. Jämt vill han leka med det o helst när vi ska äta eller något annat passande. Idag kiknade han av skratt när vi lekte. Vi satt vid köksbordet och byggde och pysslade. Efter en stund ville Axel att jag skulle göra bollar av leran hela tiden så jag gjorde det. Alla vet ju vem det är som bestämmer hos oss. Han började kasta dem, inte ok! så när jag sagt till honom ett par gånger o han fortfarande inte lyssnade gjorde jag sonika slut på bollarna med ett handfast slag mot bordet. Varpå barnet börjar skratta så han kiknar! Jag hade velat höra vad Jesper Juul tyckte om den pedagogiken. Jag intalar mig att "allt" som funkar är bra. Jag lyckades dessutom fånga detta på film, ska se om någon slags ingenjör springer förbi här någon dag så jag kan få ut den här på bloggen.

En bra dag idag, först blev det en tur till Stig Bruun för att fylla på med lite material som saknades. Fakturor är bra då känns det som man handlar gratis. Post är mindre kul, det har visst nåt samband. Sedan blev Hreyfill skodd. Det verkar som en del hästar kommit igång med hovtillväxten nu, förmodligen ljuset och varmare väder. Hreyfill var iaf en va dem, kul. Gáta skulle få en omgång till med EquiPak, en slags flytsula i silikon. Helt oslagbar men dyr tyvär. Men hon var för blöt under fötterna och då fäster det sämre. Så henne får vi ta en annan dag. Jag har ju bara bra kunder, vilket verkligen är roligt. Idag hade Camillas fina Meitillavkomma/unghäst fått en klyfta i hornkapseln jag tittade lite på. Rensade upp och konstaterade att den såsmåningom skulle växa ner utan vidare åtgärder. Uppskattning och goda resultat är en utmärkt morot även de dagar ryggen är stel och fingrarna värker.

Nej nu är det dags för duschen så vi är fina imorn till kalaset. God natt kram


vecka 11

Hemma igen, underbart! Kom hem sent o sprang raka vägen till mamma där Axel var. Han var glad idag. Trött men glad. Jag hann inte vara där mer än en kvart innan han började testa mamma igen, 3 dagar är för länge att vara borta ur den synvinkeln =).

Nu är två veckor på hovslagarskolan avklarade en, återstår innan sista praktiktiden hemma och nästa gång vi återvänder till Skara gör vi examen!!! Det kändes nu. I allt man gör på skolan känner man press. Jag är nervös redan nu men på nåt konstigt vis är jag ändå inte orolig.. förutom vissa dagar. Det mest intressanta blir om jag klarar prestationsskoningen på travhäst. De travhästar jag skott går säkert att räkna på ena handens fem fingrar.. 10 000 olika (konstiga!) beslag finns och vi skor bara på tränarens instruktioner. Jag ber till gud att päronskor, PG-beslag och annat håller sig borta. Problemet är egentligen inte skoningen utan som sagt beslagen. Nervositeten kommer säkerligen också ur att varken jag själv eller mina två praktikväradar inte har en endaste travhäst i sin kundkrets. Men sen fick jag ju löfte om att få sko en sådan på måndag, alla tillfällen att träna är bra. Kanske förutom detta? Jörgen (lärare på skolan och travexpert) har lovat att hjälpa en annan hovslagare med denna hästen för den andra hovslagaren i fråga får omöjligt på kraken skor då han tydligen ska slå vilt omkring sig. Hästen kallas kanonen för så har den andra stackars hovslagaren fått flyga i tappra försök. 

"På måndag kommer det en häst som inte går att sko... o den ska du få ta Nina.."
"Eh nej tack!"
"Egentligen ska vi inte ta in såna på skolan men vi måste ju hjälpa den stackars hovslagaren som inte får på skorna på den." 
Jörgen i ett nötskal..  Börjar jag drömma mardrömmar nu går dem med strösta sannolikhet att hänleda till måndagens utmaning.

Tillbaka till helgen. Det är underbart att vara hemma hos Axel igen. På lördag ska vi mammor från vår föräldragrupp ha ett gemensamt 2-årskalas för barnen. Vi ska vara hos Helen och Isac, äta gott och leka mycket. Innan dess ska jag sko Jessicas Gáta och Cissis Hreyfill och titta på en hornspricka på en unghäst.

Sov gott vänner! 
Kram Nina 


RSS 2.0