Ett kärt gammalt återseende!
Onsdag morgon, som vanligt upp i ottan. Jag mötte Mats i Lerum och vi åkte vidare till första stället (ingen aning om vart det låg?!) Han går in först för att kolla läget o ta fram hästen som ska skos. Jag börjar pula i bilen o bära in våra grejer. När jag kom kånkande på (det alldeles för svintunga) städet och öppnade stalldörren såg jag bara hästens bakdel.. Jag bara stannade o bara skrek STJARNI!!!! Gamla fina, älskade Stjarni =D.
Folk trodde inte jag var riktigt frisk, men det är det ju ingen som påstått heller.
Tänk, hösten -95 köpte mamma Stjarni av Haraldur. Hon red in honom o vi älskade honom, han töltade som en klocka och har alltid varit oändligt snäll. När vi som små knattar ramlade av honom stannade han bara tålmodigt och väntade. Trots hans goda hjärta var han lite för pigg för oss, vi skulle ju trots allt ha en häst som hela familjen kunde rida på. Min bror Björn var då ihop med Helena som blev hans nästa ägare. När hon skulle sälja honom hade vi ingen möjlighet att köpa tillbaka honom så han såldes till Sussanne och hennes ridskola. Därefter hörde vi inte så mycket mer ifrån Stjarni..
Men så en mulen oktobermorgon stod han bara där!! Så fin, lagom rund och verkade helt tillfreds med livet. Hans nya ägare verkade lugn o bra. Det första jag gjorde sen var att skicka iväg ett sms till mamma.. hon "blev alldeles varm i hjärtat"...
Stjarni, fina Stjarni. Som från början dessutom hetter Börkur vilket mamma snabbt och lätt ändrade på till något hon tyckte var lite mer stilfullt ; ).
Stjarni frá Stora-Langadal
Folk trodde inte jag var riktigt frisk, men det är det ju ingen som påstått heller.
Tänk, hösten -95 köpte mamma Stjarni av Haraldur. Hon red in honom o vi älskade honom, han töltade som en klocka och har alltid varit oändligt snäll. När vi som små knattar ramlade av honom stannade han bara tålmodigt och väntade. Trots hans goda hjärta var han lite för pigg för oss, vi skulle ju trots allt ha en häst som hela familjen kunde rida på. Min bror Björn var då ihop med Helena som blev hans nästa ägare. När hon skulle sälja honom hade vi ingen möjlighet att köpa tillbaka honom så han såldes till Sussanne och hennes ridskola. Därefter hörde vi inte så mycket mer ifrån Stjarni..
Men så en mulen oktobermorgon stod han bara där!! Så fin, lagom rund och verkade helt tillfreds med livet. Hans nya ägare verkade lugn o bra. Det första jag gjorde sen var att skicka iväg ett sms till mamma.. hon "blev alldeles varm i hjärtat"...
Stjarni, fina Stjarni. Som från början dessutom hetter Börkur vilket mamma snabbt och lätt ändrade på till något hon tyckte var lite mer stilfullt ; ).
Stjarni frá Stora-Langadal
Kommentarer
Postat av: Korken
Fan vad häftigt, världen är inte så jäkla stor ändå!
Kram!
Postat av: Marie Ahlman
Fina Stjarni ! Roligt det måste ha varit att få se honom igen =)Han var den första hästen jag red när jag kom till Raudhetta sommaren -97, därmed hans förtjänst att jag satt och log i två timmar och sedan lade storhästarna på hyllan och fortsatte med Islandshäst =).
Kram Marie
Trackback
