Jaaa...
Då va ännnu en vecka avklarad. Inte för att jag varit omedveten om det men fy fan vilken bra mamma jag har! Utan henne hade jag bara fått lägga min hovslagardröm på hyllan, klä på mig Hemköpspikén o sätta mig i kassan, om jag ens hade haft sån tur o få jobb där..
Men nu, varje morgon när jag börjar tidigare än dagis öppnat lägger jag Axel hos henne kvällen innan o går hem o lägger mig själv. Nästa morgon lämnar hon på dagis och till o med eventuellt även hämtar. Eller rättare sagt hon hämtar när jag inte hinner hem i tid. Det kan jag säga er att det är bra mycket värre att vara sen till dagis än till skolan! Oh yes!
Så mitt bästa råd är att omge sig av riktigt bra människor! Var rädd om era mammor! Och var rädd om goda praktikvärdar. Tack snälla Mats Persson. Han hjälper mig att pussla så att vardagen ska gå ihop. Han kör tillbaka mig till min bil om vi inte hunnit färdigt en dag och åker sedan tillbaka själv o gör färdigt.. Samtidigt som han gör mig "flygfärdig". Hur ska jag kunna tacka honom? Gud vad sentimentalt detta blev, jag blev.. Men jag fattar bara vilket jävla privilegium jag fått i livet (kan man säga så?). Men kanske räcker det för Mr Mats att jag är med gör mitt bästa, underlättar hans annars tunga jobb och är (trevligt!=P ) sällskap?
Sen har jag ju också världens bästa pojk med!
I helgen fyller brorsans "lilla" stora unge år. 8 ÅR, STORA THEO! Så det blir kalas.
Och så ska jag köpa Duplo till Axel, det är den nya grejen! Han bara älskar det!
//N
Men nu, varje morgon när jag börjar tidigare än dagis öppnat lägger jag Axel hos henne kvällen innan o går hem o lägger mig själv. Nästa morgon lämnar hon på dagis och till o med eventuellt även hämtar. Eller rättare sagt hon hämtar när jag inte hinner hem i tid. Det kan jag säga er att det är bra mycket värre att vara sen till dagis än till skolan! Oh yes!
Så mitt bästa råd är att omge sig av riktigt bra människor! Var rädd om era mammor! Och var rädd om goda praktikvärdar. Tack snälla Mats Persson. Han hjälper mig att pussla så att vardagen ska gå ihop. Han kör tillbaka mig till min bil om vi inte hunnit färdigt en dag och åker sedan tillbaka själv o gör färdigt.. Samtidigt som han gör mig "flygfärdig". Hur ska jag kunna tacka honom? Gud vad sentimentalt detta blev, jag blev.. Men jag fattar bara vilket jävla privilegium jag fått i livet (kan man säga så?). Men kanske räcker det för Mr Mats att jag är med gör mitt bästa, underlättar hans annars tunga jobb och är (trevligt!=P ) sällskap?
Sen har jag ju också världens bästa pojk med!
I helgen fyller brorsans "lilla" stora unge år. 8 ÅR, STORA THEO! Så det blir kalas.
Och så ska jag köpa Duplo till Axel, det är den nya grejen! Han bara älskar det!
//N
Kommentarer
Trackback
