Jaaaa...vad ska man säga
Min o Anders barndomsvän, ett av grannbarnen på landet, ja Agnes har varit inneboende hos mamma ett par månader. Men imorn flyttar hon hem till Björnäs för att senare flytta till Koster o börja jobba där. Så vi bestämde att vi skulle äta sushi ihop igår, spela lite spel o ha mysigt. Spelen hanns aldrig med, men sushi åt vi tills vi storknade.. sååå gott!
Alla som känner min lillebror Anders vet ju att han är en lustig liten parvel men igår fick vi det återigen sååå berkräftat..
Vi är nämligen bjudna på inflyttningsfika till han o polaren Sebbes lägenhet (där dem nu bott i 6 månader).
Anders: Så får ni komma vid tre o sen kommer Sebbes familj vid fyra så dår får ni gå.
Alla andra: Va?
Anders: Ja ni får vara där en timme sen måste vi röja efter er innan Sebbes familj kommer.
Alla andra: hahahaha.... tystnad...... skojar du?
Anders: Nej..vadå det tar typ 10 minuter o visa er runt (dem har en tvåa) sen får ni äta lite kakor, men ni kan ju inte äta kakor i 50 minuter! Då kommer ni inte ut genom dörren sen.
Alla andra: Hahahah....
Anders: Vadå är det konstigt eller?
Alla andra: hahahahha.. Vi kommer väl inte i första hand för att se hur ni bor utan för att umgås kanske..
Anders: Ser ut som ett frågetecken
Nina: Har du varit med om en sådan tillställning själv någon gång, där man måste gå efter en timme?
Anders: Tänker... näe..
Mamma: Anders det är bara på barnkalas man sätter en sluttid.
Alla: hahahaha.
Men tack för inbjudan brorsan ska bli skitkul o få hälsa på dej en timme på söndag, få en rundvandring i din lya o få äta en av dina hembakta kakor. Hoppas det inte blir för mycket att städa efter mig o mamma sen (eftersom vi var dem enda som kunde komma)... Hahahahahahaha... Endorfinerna flödar. =)
Den här dagen började bra, jag o Agnes satt på mammas soliga balkong o pluggade. När orken tröt gick jag vidare för att ytterligare bättra på brännan lite. Man kan sammafatta det att jag har solat liiite för mycket idag.. Visserligen bara tjugo minuter men dock på högsta effekten Vegasolariet kunde erbjuda. Dem lysrören är det krut i vill jag lova (sa hon som aldrig förut bränt sig). Nu sitter jag här, röd som en kräfta o kommer börja fjälla lagom till lördag kväll då festen börjar "som om morgondagen aldrig fanns" är temat denna helgen. Gullungen ska vara hos mamma o ha det mysigt.
Imorn ska jag rida innan jag ska gå på Bodycombat-passet på sats. Appropå Sats.. Dem har för tillfället en kampanj där man om man tipsar om fem kompisar som man tycker ska börja träna där så får man antingen en thermosmugg eller ett paraply. O som den optimist jag är såg jag genast mig själv sitta i sandlådan brevid Axel med solen i ansiktet och min thermosmugg fylld med kaffe till bristningsgränsen i handen.. Glatt fyllde jag i ett formulär där jag angav vänner o deras telefonnummer samt en personlig hälsning. Tänkte är det inte svårare än så här. När jag va färdig va givetvis inte Nicholas som är den jag känner bäst där kvar i receptionen.. så jag lämnar in mitt papper till en tjej
Hon: Ja tack så mycket!
Jag: Varsegod
Hon: var det allt?
Jag: Ja jag tror det... jag stannar kvar o undrar var är min thermosmugg??!!!
Hon: Okej, jättebra då tar jag det.
Jag: Jaha okej...
O där fick jag lomma iväg utan min efterlängtade mugg.. Vad skulle jag säga? "Men skulle inte jag få nåt?" Eller "glömde du inte nåt nu?"......
Ja ja livet går vidare men nästa gång jag ser Nicholas ska jag allt... ja vad jag nu ska...?!
Idag ringde föresten Jocke som va en av dem jag angett o undrade garvande va F-n det va frågan om.. =) Yes Buddy så vi kan fika med gott samvete sen.
Kram o hej!!
En liten bild på en liten kille får ni med
Alla som känner min lillebror Anders vet ju att han är en lustig liten parvel men igår fick vi det återigen sååå berkräftat..
Vi är nämligen bjudna på inflyttningsfika till han o polaren Sebbes lägenhet (där dem nu bott i 6 månader).
Anders: Så får ni komma vid tre o sen kommer Sebbes familj vid fyra så dår får ni gå.
Alla andra: Va?
Anders: Ja ni får vara där en timme sen måste vi röja efter er innan Sebbes familj kommer.
Alla andra: hahahaha.... tystnad...... skojar du?
Anders: Nej..vadå det tar typ 10 minuter o visa er runt (dem har en tvåa) sen får ni äta lite kakor, men ni kan ju inte äta kakor i 50 minuter! Då kommer ni inte ut genom dörren sen.
Alla andra: Hahahah....
Anders: Vadå är det konstigt eller?
Alla andra: hahahahha.. Vi kommer väl inte i första hand för att se hur ni bor utan för att umgås kanske..
Anders: Ser ut som ett frågetecken
Nina: Har du varit med om en sådan tillställning själv någon gång, där man måste gå efter en timme?
Anders: Tänker... näe..
Mamma: Anders det är bara på barnkalas man sätter en sluttid.
Alla: hahahaha.
Men tack för inbjudan brorsan ska bli skitkul o få hälsa på dej en timme på söndag, få en rundvandring i din lya o få äta en av dina hembakta kakor. Hoppas det inte blir för mycket att städa efter mig o mamma sen (eftersom vi var dem enda som kunde komma)... Hahahahahahaha... Endorfinerna flödar. =)
Den här dagen började bra, jag o Agnes satt på mammas soliga balkong o pluggade. När orken tröt gick jag vidare för att ytterligare bättra på brännan lite. Man kan sammafatta det att jag har solat liiite för mycket idag.. Visserligen bara tjugo minuter men dock på högsta effekten Vegasolariet kunde erbjuda. Dem lysrören är det krut i vill jag lova (sa hon som aldrig förut bränt sig). Nu sitter jag här, röd som en kräfta o kommer börja fjälla lagom till lördag kväll då festen börjar "som om morgondagen aldrig fanns" är temat denna helgen. Gullungen ska vara hos mamma o ha det mysigt.
Imorn ska jag rida innan jag ska gå på Bodycombat-passet på sats. Appropå Sats.. Dem har för tillfället en kampanj där man om man tipsar om fem kompisar som man tycker ska börja träna där så får man antingen en thermosmugg eller ett paraply. O som den optimist jag är såg jag genast mig själv sitta i sandlådan brevid Axel med solen i ansiktet och min thermosmugg fylld med kaffe till bristningsgränsen i handen.. Glatt fyllde jag i ett formulär där jag angav vänner o deras telefonnummer samt en personlig hälsning. Tänkte är det inte svårare än så här. När jag va färdig va givetvis inte Nicholas som är den jag känner bäst där kvar i receptionen.. så jag lämnar in mitt papper till en tjej
Hon: Ja tack så mycket!
Jag: Varsegod
Hon: var det allt?
Jag: Ja jag tror det... jag stannar kvar o undrar var är min thermosmugg??!!!
Hon: Okej, jättebra då tar jag det.
Jag: Jaha okej...
O där fick jag lomma iväg utan min efterlängtade mugg.. Vad skulle jag säga? "Men skulle inte jag få nåt?" Eller "glömde du inte nåt nu?"......
Ja ja livet går vidare men nästa gång jag ser Nicholas ska jag allt... ja vad jag nu ska...?!
Idag ringde föresten Jocke som va en av dem jag angett o undrade garvande va F-n det va frågan om.. =) Yes Buddy så vi kan fika med gott samvete sen.
Kram o hej!!
En liten bild på en liten kille får ni med
Kommentarer
Postat av: Tommy Saari
Varför inte fler inlägg, ingen dum idé att korta ner dom..
Postat av: Nina
Hahaha... ja ja så du tycker alltså att jag skriver lite för långt. Tack för din åsikt Tommy =)
Postat av: Anders
ska du inte skriva att du svek din bror o inte ens kom på fikat? =P
du den där bilden på axel är bara för bra, man blir glad varje gång man ser den och så fort den kommer upp på facebook så saknar man den lille goingen =)
Trackback
