Som en söndag ska vara..



Nu kom vi nyss hem från en trevlig middag med en massa tokiga araber. Mahmoud (en norrländsk arab) från Luleå gjorde sjukt goa falafel o Arefs bror Bassam som är kock gjorde en middag på kockvis - så har man även idag ätit tills man storknade men gott var det! =)

Raka vägen till vattenkokaren för att göra kvällsgröten. Och jag är ändå ganska nöjd med mig själv =p för det slog mig just att jag gjort en riktig "mammaupptäckt" =). Axels gröt består av pulver och vatten (rekommenderas av BVC då järninnehållet är högre), råkar man hälla på för mycket vatten så gröten blir för rinnande så fortsätt bara röra så blir den snart fast igen.. man skulle kunna kalla den klistrig med men det låter så tråkigt och i denna sistnämnda form är den minst lika populär som i någon... ja annan. Gott gotti gott gott.


Idag var jag, Axel och mamma. Eller ska jag säga mormor? Axels mormor. Nä mamma, ett tag till iallfalla, jag måste också vänja mig o hon kommer ju alltid vara min mamma.



Jo vi var på stallet, jag red Kolbakur och mamma och Axel promenerade i det helt fantastiskt underbara vädret! Det kryllade av svamplockare i skogen så Kolan hoppade hit o dit o fram o tillbaka =). Det var första gången jag red honom nu sen Eyjólfur-kursen för en vecka sen, dels har jag inte hunnit o sen har jag inte varit så sugen heller för jag har haft sån träningsvärk i muskler jag inte ens hade (utsidan smalbenen - flippat!). Vi gjorde galopparbete i tvåpunktsits o skam den som ger sig! Tanken var att man ifrån traven skulle få in så mycket som möjligt av det diagonala rörelsemönstret i galoppen som hos Kolan annars är otroligt passig = samsidig. Vi gjorde framsteg men det krävs mycket mer träning och tålamod. En sak kan tilläggas; man blir bara mästare av en anledning - att man är en mästare! Och Eyjolfur är det!

Man är liksom mer ute när man är ute på landet än när man är ute i stan, det är konstigt. Så stallet är perfekt det är så mycket mer än bara hästarna.



På hemvägen åkte vi förbi Frölunda torg och shoppade lite. Axel fick ett par nya mockasiner efter påtryckningar från andra, jag undrar liksom lite vad man har dem till? (ja på fötterna fattar jag ju men sen då?). Först en dag i förra veckan när vi var på stan sa Zentiha att Sigge skulle ha ett par mockasiner. Sedan sa mamma att hon hade tänkt att köpa ett par till Axel för dem var så himla bra men hon visste inte om jag ville ha det. Dagen därpå mötte vi Lollo o Lukas i stallet o på Lukas fötter satt ett par mockasiner! Då insåg jag att mockasiner skulle Axel ha för det är så himla bra, så idag fick han ett par! =) Jag återkommer när jag gjort upptäckten om varför de är så himla bra.

Natti natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0