Kameraförlust är stor förlust..
Sen sist har vi hunnit med en hel del. I helgen var vi o firade Nicoles kille Joni, vi var i Torslanda o hälsade på Axels farmor, farfar o faster o vi hade sista simlektionen o Mats var med för första gången.
I måndags jobbade jag med Jimmy på Åbys hästklinik, kul o va tillbaka på banan igen, iaf delvis. Som vanligt var det många intressanta fall som kom in. Men tyvär skulle jag missa en så kallad barkhov som skulle komma in på onsdagen. Det är inte många som sett en sådan under sitt långa yrkesliv som hovslagare men det visade sig att två i trakten hade sett det o det skulle också vara samma häst (vid olika tillfällen)! O samma häst skulle även Jimmy få se på onsdag! Den kanske blir en levande legend.. Man vet inte riktigt vad detta fenomen beror på. Vi hann med att smida lite, o hej vad det är nyttigt att få bekänna färg ibland - vilket i detta fallet innebar att jag hade sex ögon på mig som granskade o två tillhörde Jimmy som är en j*vel på smide. Man når resultat snabbare när nån gapar lite på en.
På hemvägen svängde jag förbi Mats i hans "nya" lägenhet för o kika på ett kakel i köket, ett rött kakel. Väldigt rött men väldigt snyggt! Sedan hem till päronen där Axel varit hela dagen o där fick vi mammas goda köttfärspaj. Bättre kan det inte vara efter en arbetsdag - än o komma hem till en glad unge o ett dukat bord med hela familjen =).
Tisdagen ägnade vi åt att tvätta, göra pannkakor (till kvällsfodringen på stallet) o sprutor på allergologen. Just när min böld hade lagt sig var det dags för en ny.. typiskt. O jag nämnde detta för sjuksköterskan Åke o han sa bara att "oj då det var ju inte bra" (nä det hade jag med räknat ut..) "du är förmodligen överkänslig mot aluminium då.." (eh jaha?!?!) ja o där var den konversationen slut. Jaja det blir nog bra som allt annat. Vidare till stallet för att äta, fodra o mysa där med alla tanterna. ...när jag läste detta kan jag förstå att det låter lite konstigt med tantmyset men vi har himla trevligt o för o vara tant hos oss behöver man bara vara äldre än 7.5 månad.
Igår blev det ingen babyrytmik för vi skulle på olycksfallsträff på BVC. Det var liksom inte det minsta hysteriskt som man skulle kunna tro, det var bara så mycket som man behöver veta. O det kan så lätt hända så mycket hemskt att man inte ens orkar tänka på det. Man får bara försöka vara steget före hela tiden o veta hur man hanterar krissituationen när det väl händer. Detta fick mig genast att tänka på en av alla förstahjälpen utbildningar jag gått. Senast var i Skara för ungefär ett år sen då skulle vi efter två dagars kurs avsluta med ett praktiskt prov. Vi skulle helt enkelt komma till en olycksplats, i detta fallet var det en trafikolycka där folk var helt tokiga, blodiga o chockade. Jag var först ut o den första jag sprang på var Cissi som spelade shockad, blodet rann ifrån huvudet o smalbenet stack ut ur benet! Det såg så verkligt ut o jag fick sån panik för hon nästan jagade mig så jag puttade bort henne o rusade fram till den döda plastdockan för att ge henne lite mun-mot-mun-metod.. !! .... o vad lärde jag mig av detta? att jag aldrig vill vara först på en olyckplats!
På onsdagar brukar vi ha våran "Gudmors-dag" då kommer Nicole efter jobbet o leker med Axel o sen äter vi lite (eller alldeles för mycket) men igår mådde hon dåligt så då kom Mats istället, med sin X-box. Jisses va mycket konstigheter det finns, jag fatta inget. Vi skulle spela ett rallyspel men min kontroll måste vart pajj för bilen svängde antingen inte alls eller åt fel håll, den höll mest till i skogen vid sidan av vägen o försökte attackera träd.. nej det var inget roligt spel.
Idag har vi tvättat o städat innan vi belönade oss själva med en tur till stallet. Axel träffade polaren Lukas o dem är så söta ihop. Sedan passade Magda Axel o jag red Kolan. Testade hackamore o den hästen e ju fantastisk o funkar på allt. Han ställer alltid upp fasten han aldrig längre rids kontinuerligt. Hans lägsta nivå sjunker aldrig så mycket att han blir tråkig att rida. Ett riktigt ljus är han!
Vidare till matlag hos Anki o Göran o nu hem. Dags för sängen!
O när vi väl kom hem hittade jag min kamera!!! Det gjorde min dag ännu bättre! Den låg i Axels åkpåse i vagnen.. bra ställe, ingen har ihittat den där på lääänge! Så nu kommer det snart lite bilder.
Kram!
I måndags jobbade jag med Jimmy på Åbys hästklinik, kul o va tillbaka på banan igen, iaf delvis. Som vanligt var det många intressanta fall som kom in. Men tyvär skulle jag missa en så kallad barkhov som skulle komma in på onsdagen. Det är inte många som sett en sådan under sitt långa yrkesliv som hovslagare men det visade sig att två i trakten hade sett det o det skulle också vara samma häst (vid olika tillfällen)! O samma häst skulle även Jimmy få se på onsdag! Den kanske blir en levande legend.. Man vet inte riktigt vad detta fenomen beror på. Vi hann med att smida lite, o hej vad det är nyttigt att få bekänna färg ibland - vilket i detta fallet innebar att jag hade sex ögon på mig som granskade o två tillhörde Jimmy som är en j*vel på smide. Man når resultat snabbare när nån gapar lite på en.
På hemvägen svängde jag förbi Mats i hans "nya" lägenhet för o kika på ett kakel i köket, ett rött kakel. Väldigt rött men väldigt snyggt! Sedan hem till päronen där Axel varit hela dagen o där fick vi mammas goda köttfärspaj. Bättre kan det inte vara efter en arbetsdag - än o komma hem till en glad unge o ett dukat bord med hela familjen =).
Tisdagen ägnade vi åt att tvätta, göra pannkakor (till kvällsfodringen på stallet) o sprutor på allergologen. Just när min böld hade lagt sig var det dags för en ny.. typiskt. O jag nämnde detta för sjuksköterskan Åke o han sa bara att "oj då det var ju inte bra" (nä det hade jag med räknat ut..) "du är förmodligen överkänslig mot aluminium då.." (eh jaha?!?!) ja o där var den konversationen slut. Jaja det blir nog bra som allt annat. Vidare till stallet för att äta, fodra o mysa där med alla tanterna. ...när jag läste detta kan jag förstå att det låter lite konstigt med tantmyset men vi har himla trevligt o för o vara tant hos oss behöver man bara vara äldre än 7.5 månad.
Igår blev det ingen babyrytmik för vi skulle på olycksfallsträff på BVC. Det var liksom inte det minsta hysteriskt som man skulle kunna tro, det var bara så mycket som man behöver veta. O det kan så lätt hända så mycket hemskt att man inte ens orkar tänka på det. Man får bara försöka vara steget före hela tiden o veta hur man hanterar krissituationen när det väl händer. Detta fick mig genast att tänka på en av alla förstahjälpen utbildningar jag gått. Senast var i Skara för ungefär ett år sen då skulle vi efter två dagars kurs avsluta med ett praktiskt prov. Vi skulle helt enkelt komma till en olycksplats, i detta fallet var det en trafikolycka där folk var helt tokiga, blodiga o chockade. Jag var först ut o den första jag sprang på var Cissi som spelade shockad, blodet rann ifrån huvudet o smalbenet stack ut ur benet! Det såg så verkligt ut o jag fick sån panik för hon nästan jagade mig så jag puttade bort henne o rusade fram till den döda plastdockan för att ge henne lite mun-mot-mun-metod.. !! .... o vad lärde jag mig av detta? att jag aldrig vill vara först på en olyckplats!
På onsdagar brukar vi ha våran "Gudmors-dag" då kommer Nicole efter jobbet o leker med Axel o sen äter vi lite (eller alldeles för mycket) men igår mådde hon dåligt så då kom Mats istället, med sin X-box. Jisses va mycket konstigheter det finns, jag fatta inget. Vi skulle spela ett rallyspel men min kontroll måste vart pajj för bilen svängde antingen inte alls eller åt fel håll, den höll mest till i skogen vid sidan av vägen o försökte attackera träd.. nej det var inget roligt spel.
Idag har vi tvättat o städat innan vi belönade oss själva med en tur till stallet. Axel träffade polaren Lukas o dem är så söta ihop. Sedan passade Magda Axel o jag red Kolan. Testade hackamore o den hästen e ju fantastisk o funkar på allt. Han ställer alltid upp fasten han aldrig längre rids kontinuerligt. Hans lägsta nivå sjunker aldrig så mycket att han blir tråkig att rida. Ett riktigt ljus är han!
Vidare till matlag hos Anki o Göran o nu hem. Dags för sängen!
O när vi väl kom hem hittade jag min kamera!!! Det gjorde min dag ännu bättre! Den låg i Axels åkpåse i vagnen.. bra ställe, ingen har ihittat den där på lääänge! Så nu kommer det snart lite bilder.
Kram!
Kommentarer
Trackback
